Sömnlöshet

Min panna är våt av svett. Nu är det väntan och sömnlöshet. Väntan och sömnlöshet. Ett recept för att sova. Ett för att klara av vakenheten. Inget där emellan. Slut på dessa jävla sömntabletter. Som en konsekvens sover jag inte. Vaken x antal timmar, vanligtvis på natten, dvala i x antal timmar, vanligtvis på dagen. Det är då den kommer krypande. Den där förbannade ångesten som grinar mot en med hela sin stora dödskallekäft. Blir man någonsin fri? Skiten sitter fast i en som gammalt tuggummi, skaver i en som en oändlig dissonans. Man undgår ingenting. Sitter och väntar. Vågar inte gå ut, kan inte gå ut för att man inte har sovit. Då loosar man kontrollen. Min panna är svettblank. Bachs cellosvit på stereon. Det är ungefär vad jag klarar en dag som denna när plikterna försummas och vakan gnager i en. En dag som denna när ingenting har blivit gjort och ingenting kommer att bli gjort. En förbannad jävla dagjävel helt enkelt. Svajig och ostadig. Ögonen ser ut som molnsjoken som rusar förbi. Jag väntar. På posten. På att posten ska komma med receptet som den gode Doktor Söder har skrivit ut. Det recept som kommer att ge mig gudomlig jävla sömn. Utan det vet jag inte om jag kommer att sova. Trots att jag varit vaken i 20 timmar nu så vet jag inte om jag kommer att få sova inatt. Sånt tär på en. Sånt gnager i en. Sånt tar bort en mänsklighet. Man blir rädd. Rädd för allt, rädd för sin egen skugga, rädd för människorna, rädd för världen. Skit. Och alla dessa jävla myndigheter som kräver saker av mig. Vad har jag gjort dem? De kunde väl för fan utföra sin jävla plikt och hjälpa mig istället. Arbetsförmedlingen kunde väl kanske förmedla ett jobb eller två till moi istället för att skicka moi blanketter som moi ska fylla i när moi är för trött för att fungera. Skit. Detta är sömnlöshet, ärade vänner och grannar, detta är den verkliga vakenhetens olustiga ansikte. Det som spänner under kraniet när man inte kan sova. Detta är sömnlöshet.

FREE hit counter and Internet traffic statistics from freestats.com