Det är maj uti konungariket. Solen har faktiskt kommit tillbaka. Det gör mig, om inte lycklig, så i alla fall nöjd. Och nöjd är inte dåligt. Nöjd är absolut inte dåligt. Inte i maj på balkongen när solen skiner och en siames sover på magen. Man är nöjd. Téet svalnar i glaset. Men det gör inget. Det är grönt té. Det smakar lika bra kallt.
Mingus fantastiska bas smyger sig ut genom balkongdörren. Mingus var en arg man. Men i maj spelar sånt ingen roll. Mingus var aldrig arg med en siames på magen. Ingen är arg med en siames på magen.
Siameser är magiska djur som vet hur nobla deras profiler är. De har stora vassa klor. Men de använder dem med förstånd. Siameser är kloka djur.
Mingus låt II B.S är som en siames i knät. Det har varit mycket jazz den här våren. Det har varit mycket jazz över livet det senaste året. En ständigt pågående BeBop som faktiskt börjar göra mig lycklig och levande.
En siames på magen. Té i glaset. Jazz, bra levande jazz. Och en solnedgång i ögonvrån. Tillvaron tillåter ibland en man att bara luta sig tillbaka en liten stund... Better get hit in yo' soul...!
