Människosjälens Ingenjörer

Visst är det härligt att se hur effektiv ”Marknadens självläkande kraft” är…? Visst är det underbart att se hur kapitalister gång på gång går i samma fälla och sätter krokben för sig själva…? Fyratusenfemhundra miljoner…Smaka på den lilla nuffran…Fyratusenfemhundra miljoner…Det är vad Lehman Brothers råkar vara skyldiga i dagsläget…Och varför, frågar man sig gärna, Varför, Oh Varför, kunde det bli såhär…? Var det Marsianer…? Var det dåliga karmavibbar på frukostfrallan…? Var det en ondskefull bankrånare med en gigantisk säck som råkade stryka förbi…?

Nix pix…Tyvärr får man säga att så icke var fallet…Tyvärr, därför att det är lättare att förstå hur fyratusenfemhundra miljoner kan försvinna om det beror på en för ägarna utomstående och icke förutsägbar variabel…Men här finns det egentligen bara en variabel…Den är inte okänd men mycket obehaglig…: Vi Är Styrda Av Arslen…That´s it and that´s that…Arslen som inte har en tillstymmelse till ädlare känslor i sin själ än hur man låtsas att 1+1 kan bli 46 om man är lite kreativ med belåningen…Arslen som inbillar sig att världen blir rättvis bara det finns chanser till absurda mängder stålars…Arslen som helt enkelt vägrar inse att man inte kan skicka ut mer stålar ur en kassakista än det kommer in…

Och vet ni vad, kära medmänniskor, det som fascinerar mig mest är…: Varför låter vi dessa Arslen sätta på oss i arslet en gång vart femtonde till tjugonde år…? Varför…? Det är inte så att det saknas idéer…Vi skulle kanske kunna tänka oss att man inte helt litar på att en människa, vars största mål här i livet är att ständigt fördubbla sina tillgångar, kommer att hålla sig till spelreglerna…? Vi kanske inte skulle göra det hela jävla tiden…? Det kanske finns en viss möjlighet att de som ställer sig högst på alla världens höga barrikader och skriker ”En Fri Marknad Skapar Rättvisa Så Vi Klarar Oss Utan Regler” och sen sätter sig på pottkanten utan att dra ner brallorna kanske inte är de som ska få bestämma spelreglerna…?

För hur känns det egentligen när en gigantbank som Lehman Brothers å ena sidan hjälper till att fiffla bort en hel massa miljarder i skattepengar och å andra sidan ropar på stormamma staten att komma med en hink av just skattepengar för att hjälpa till när SkatteFrihetens Förkunnare och Evangelister har spolat ner stålarna på muggen…? Hur känns det…? Hur känns det att stå för kalaset när du själv inte ens fick titta på tårtan…?

För det är just det Vi gör…Vi pröjsar och pröjsar och om tjugo år till, när en hel jävla generation har slösats bort på arbetslöshet och en hel massa utblottade jävlar har hängt sig i garderoben, så kommer vi att pröjsa igen…

Och varför…? Tjae…Jag ser inget annat svar än att vi helt enkelt är dumma i huvudet…Vi står här med lätt dreglande munnar och halar upp lädret så fort nån säger till oss…

Alltså…Ibland inbillar jag mig att det någonstans finns en bred folkbas som kommer att resa sig upp och protestera mot allt detta…Som kommer att demonstrera och bojkotta och helt enkelt ställa till ett jävla liv för att få lite vanlig jävla rättvisa…Ibland tror jag att det finns något sånt…Och då får jag en liten gnista i mitt, ack så tunnliknande, bröst som kanskekanskekanske är hopp…Sen brukar vanligtvis denna jävla fårskock som är mänskligheten se till att den där lilla gnistan släcks och bara lämnar efter sig lite illaluktande rök…

Men vi får väl se…Kanske kan vi äntligen lära oss något av allt detta och se till att saker och ting förändras…Kanske…Men eftersom vi egentligen talar om ett släkte som inte har kommit på att man inte ska slå varann på käften efter sisådär 2000 år av civilisation så är mitt hopp föga…Vi kanske ska hoppas på istider, översvämningar, pandemier och utrotning…?

Kackerlackorna har säkert bättre koll på det där med solidaritet…

FREE hit counter and Internet traffic statistics from freestats.com