En mycket vacker pelare av
Blå rök
Stiger framför ansiktet
Jag har inte torkat bort
Spottloskan
Från min kind
Den rör inte mig
Kom hit
Så ska jag visa dig
Händer som klöst sig
Ut ur en grav
Jag röker
På min handrygg
Spänner sig
Två ådror
Och tar emot gift
Orättfärdighet
”Och si, de skola födas
och föröka sig
Under en Femuddig stjärna...”
En sol
Som kommer att vara blind
Jag drömmer
Om en tyst otrampad äng
Där sömn är ett liv
Och inte en
Ynnest
Skicka bort mig
Låt mig dö långt bort
För er skull
Tvinga mig
Att slåss
På ettusen slagfält
Tvinga mig att be
För det ni kallar
Min själ
För min egen skull
Tänker jag inte be
För min egen skull
Tänker jag inte torka bort
Spottloskan på kinden
För min egen skull
Tänker jag bara
Nynna hemliga sånger
I ett hemligt öra...
Om mig
fredag, augusti 05, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arkiv
-
▼
2005
(48)
-
▼
augusti
(29)
- Idiot
- Dröm
- Mitt Liv i ett Stulet ögonblick
- Odjur
- Höst
- Nattanteckning 20/7 Nådens år 2005
- Order
- Ner
- Nikotin
- En Epistel Betitlad Kött
- Huggtänder
- Skrift
- Natten
- Homo Ludens
- Flagellant
- All Denna Värdelösa Skönhet
- Exorcism
- Cobra Rax
- Söndag
- För Stort
- Sång
- Feber
- Intet
- Syster Morfin
- Om
- Hopp
- Fågel
- Djur
- Vänner
-
▼
augusti
(29)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar