Det här är för stort...Jag är förvisso en stor och kraftig man, med en bröstkorg som en tunna och armar som släggor...Jag kan bära det mesta...Jag har burit en del stora saker förut...Men detta är så stort....För stort...Så stort att det kan slita hela mitt bröst i trasor...Och det jävliga är...Att jag egentligen inte bryr mig om det här bränner upp mig...Att jag inte bryr mig om, om det utplånar mig med all sin explosiva hetta...Att jag inte bryr mig om, om varenda atom i mig exploderar som atombomber...Det känns som om jag bara skulle le om det hände...Hur fan ska jag då kunna låta bli att explodera....?
För det måste ju sluta någon gång...Det måste ju gå över...En eld som inte får näring måste ju slockna...Och dö...Men...I mitt fall är det väl fråga om självfission eller något...Jag kommer att fortsätta brinna så här till det inte finns något kvar...Tills jag är komplett vansinnig...
Vartenda logiskt fiber i min kropp skriker att jag ska sluta...Att detta saknar allt förnuft...Att detta enbart är en övning i futilitet...Men just nu skriker jag Fuck that...! Jag tänker brinna som en jävla fyrbåk...! Som något som får själva solen att blekna...! Även om det är för en förlorad sak...!
Fan vet hur jag hamnade här...Fan vet hur en annan människa kunde bli till detta fruktansvärt stora...Fan vet hur det kommer att gå...Fan vet om jag inte redan är komplett galen...Fan vet varför jag inte bara ger upp...
Jag ser inte klart...Det är som om någon har skjutit skallen av mig med en kanon...All tanke är insvept i stora sjok av känslor...Det saknar helt rim och reson, vett och sans...Jag saknar vett...Jag är en stor vrålande jävla dåre som uppenbarligen inte fattar bättre än att bara låta mig slukas och brinna...Men jag har inget annat val...
För detta är enormt...Jag har faktiskt en vulkan i bröstet...En verklig vulkan...Ett helt jävla berg som är tusen meter högt och mullrar utav bara fan...En vulkan som kan sluka ettusen Pompejis...En vulkan som tammefan kan flyta hela kontinenter och sänka en miljon Atlantis...Och jag kan inte släcka den...Det enda jag kan göra är att låta den brinna ut...Hoppas att den brinner ut...Hoppas på någonting annat...Hoppas på förändring...Hoppas att Annorlunda kommer någon jävla dag...Hoppas...
Om mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arkiv
-
▼
2005
(48)
-
▼
augusti
(29)
- Idiot
- Dröm
- Mitt Liv i ett Stulet ögonblick
- Odjur
- Höst
- Nattanteckning 20/7 Nådens år 2005
- Order
- Ner
- Nikotin
- En Epistel Betitlad Kött
- Huggtänder
- Skrift
- Natten
- Homo Ludens
- Flagellant
- All Denna Värdelösa Skönhet
- Exorcism
- Cobra Rax
- Söndag
- För Stort
- Sång
- Feber
- Intet
- Syster Morfin
- Om
- Hopp
- Fågel
- Djur
- Vänner
-
▼
augusti
(29)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar