Om jag betyder något. Varför är du där?
Och vad betyder det att min bröstkorg blöder av fasa och svartsjuka?
Och vad betyder alla album?
Och vad betyder minnet?
I den korridoren sitter jag. Minnets spegelsal. Lyser mig fram över volymer av tid med ett enda ljus.
Om man skrattar åt mig?
Javisst gör man det!
Jag skrattar åt mig, så varför skulle inte ni?
Blodet är fullt av gårdag.
För det finns sinnessjukdom i släkten.
Sinnessjukdom och dryckenskap.
Synder i massor.
Men inte i släkten.
De synder som begåtts
Är mina och Endast mina.
Bråttom. Bråttom att födas, bråttom att leva. Bråttom till grav och historia.
Bråttom till ingenting alls.
Senare kanske jag sjunger för dig. Kanske. Om jag har tid, ork och lust. Och om du vill lyssna.
Konstgjord martyr. Sitter och stirrar. Fjant och Trams!
Men när jag föddes, har jag berättat detta?, när jag föddes hade jag ingen segerhuva. Bara en narrkåpa. Tyvärr. Ingen kejsare. Bara en fattig narr. Men. Om du bara lyssnar på en enda sak jag sagt, så lyssna på detta: Kejsardömen dör, slaktas, går under...Men skämtet kommer alltid att finnas.
Men om allting är vad det verkar. Och ingenting är som det skulle kunna vara. Varför gråter jag då? Äter jag din ångest, ditt lidande som syndätaren äter den dödes mat? Bär jag dina skulder inatt så att du kan sova ren och fri?
Något skar genom fasaden ikväll. En rodnad. Du tappade blicken. Den flackade. Du förklarade dig, svarade på en fråga som icke ställts. Skam ekade. Som om det skulle behövas skam...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar