Patetik

Ur lidande föds skrivandet...Pretentiöst som fan...Jag vet...Men då är det allt tur att man är tvungen att lida lite då och då...Annars skulle icke mycket blifva gjort...

För livet smyger sig upp på en...Det ställer sig framför en och bjuder på ostbricka, bjuder en gentilt att sitta ner och ta för sig...Sen går Livet för att hämta en jätteslägga som den slår i skallen på dig mitt under en tugga god Brie...

För sådan är livets natur...

Men vad gör man egentligen då...? Kan man lita på Livet...? Kan man tro på andra människor...? Och har man överhuvudtaget något val...? Skall man gå runt i tillvaron och vara ständigt hård och cynisk och högt skrika "Alla är Lögnare"...Jag vet inte...Jag tror inte att man lever om man tänker så...

FREE hit counter and Internet traffic statistics from freestats.com