Kontakten med nuet är en svag slöja...Mest på grund av tabletterna...Alltskit jag stoppar i mig...Sömnen är inte som den engång var...Det gör mig arg och trött....
Ibland vänder jag mig mot fönstren och ser på världen...Det verkar inte vara mig värld...Det är skrikarna värld...Krämarnas....Livsstilar och ickehändelse...Vilken köndis visar bröst....Och hur ska vi en orka bry oss...Det har hänt ettusen gånger...Men det är upprepningen som blir vår död...Vi är predestinerade för upprepning...Alltnig går runt....Nu går det bara snabbare...Fördelen med detta är antagligen att slutet kommer att komma med en jävla fart och sopa allt rent från skit...
Vi har tidningar, med människor som skriver...Om andra människor på andra tidningar som skriver om hur dom träffas...Höjden av kretslopp...Men det är utan syfte....Att pissa i ett glas med sugrör fyller ungefär samma syfte....
Meningen i språket går förlorad...Förvisso har ordet i sig en melodi, en sång, en rytm...Men dessa ord är ju så mycket mer än dessa nynnade skalor...Att ta ifrån orden deras betydelse är ett brott om man kallar sig poet.....Därför att det ä märgen som är det viktigaste...Att översätta lyriker och författare överhuvudtaget är en välgärning som bör belönas med mängder av monetära medel för sin fortsatta utövning...
Sången i orden må vara både vacker och harmonisk...Den kan till och med säga oss något...Men det är ORDEN i sig själv, i sitt innehåll som är kanonkulan som skall krossa icketänkarna skallar....Och det, bröder och systrar är en ljuv musik....En ljuv desharmonisk musik...
Det finns en sång i varje dikt...Men den är inte där för att sjungas...Den är där för att skapa en våg av vänligt vatten för de innebörder orden föder när de talas...För det är orden som befriar, tröstar, älskar, river murar och ger den makt som krossar makt...
Poesin förmedlar abstrakta tillstånd...Känslor som inte bara formuleras ur ett utslängt ord...Utan känslor som ligger inbundna som miumier i allt det kring den...Det må vara Tonering, färg, form, formattering...Det ursprungliga ordet ligger där och födslovärker med sin mening...
Därför måste jag säga att Ordet är mitt vapen...Det runt ikring är möjligen logistik och camouflage...